Träning och livet

Vi har en liten damm en bit ifrån oss, där vi brukar gå med Joey.
Där finns världens sötaste svanfamilj som vi har sett växa upp.

När jag gick där i förrgår runt 20:00 så fattades en unge. Den satt nämligen fast i en kedja som håller ihop en av dom konstgjorda öarna. Känslig som jag är, får panik och börjar gråta när den skriker och försöker komma loss.
Här börjar min räddningsaktion.

Ringde hur många samtal som helst men ingen kunde hjälpa mig!
Jag försöker ta mig ut där själv men iomed att där är så djupt försökte jag få tag i en badmadrass så jag kunde ta mig ut dit.

Efter ett tag ringer jag 112.
Nu är klockan 23:00. Tre timmar från att jag ser den sitta fast till den kommer loss.
Hur kan folk inte ta det på allvar när ett djur behöver vår hjälp?

Jag hade förstått om det varit på ett naturligt sätt som den skadade sig eller blev bortstött av sina föräldrar. Men när det är pga människan som den skadas så tycker man att vi som orsakat det får ta ansvar och hjälpa till, även om det är ett vilddjur.